– Johan, vad gjorde ni i svenskan innan ni hade en blogg? 
När jag fick den frågan av en elev insåg jag hur mycket som hade förändrats i mitt sätt att se på lärande.

Av Johan Sköld, lärare i svenska, tyska och undervisar nyanlända ungdomar i svenska som andraspråk samt förstelärare inom IKT på Forshagaakademin i Forshaga. Pristagare Guldäpplet 2019.

Artikeln är en del i Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid. Med bidrag från lärare och ledare, forskare och innovatörer ger den perspektiv på lärares professionsutveckling och på digital skolutveckling.

Som svensklärare på en sportfiskeutbildning var jag väl medveten om att det krävdes en ansträngning utöver det vanliga för att fånga elevernas intresse. Det räckte uppenbarligen inte med att läsa Hemingways Den gamle och havet. När idén att starta bloggen Sportfiskesvenska dök upp föll många bitar på plats. Det var exakt det här jag och mina elever behövde! Med den blev både digitala verktyg och elevernas intressen naturligt integrerade i svenskämnet. 

Problemet var bara att jag saknade erfarenheter av webbpublicering och att skolan inte hade mobila digitala enheter till eleverna. Men eleverna gav sig ut i verkligheten med sina egna mobiltelefoner och skapade instruktionsfilmer, intervjuer, reportage, debattinlägg, poddar och foton som snabbt fyllde bloggen. Dessutom skrev eleverna mer och bättre än någonsin. 

Att låta eleverna jobba med sina intressen och att visa upp resultatet var kanske inte något nytt men vi var inte beredda på det enorma gensvar elevernas blogg fick. Kändisar i fiskebranschen började följa och kommentera det eleverna publicerade, elevernas filmer delades på andra webbplatser, föräldrar följde elevernas resa och i slutet av läsåret fick Sportfiskesvenska pris som Sveriges bästa gymnasieblogg. Därefter följde ytterligare några roliga och givande år med sportfiskebloggar och sedan 2016 driver jag bloggen Framsteg i Svenska med våra språkintroelever. 

Vilka är då mina erfarenheter av tio år med blogg i undervisningen? Givetvis har tekniken utvecklats sedan vi skapade Sportfiskesvenska och i dag kommer man oerhört långt med endast ett fåtal digitala tjänster och verktyg. Grunderna i mitt sätt att arbeta är dock alltjämt desamma. 

Verkliga projekt med kamera och mikrofon 
En viktig utgångspunkt är att i möjligaste mån ta in elevernas intressen i undervisningen och att hitta stoffet i verkligheten. Det kan handla om att eleverna övar muntlig presentation genom att göra instruktionsfilmer om sina intressen eller genom att filma intervjuer vid studiebesök, på mässor, med gästföreläsare i skolan eller när eleverna fått olika uppdrag. 

Ett av många sätt att ta in verkligheten i klassrummet är att hitta projekt i närmiljön som när språkintroeleverna hjälpte kommunen att bevara vilda bin. Eleverna fick bland annat träffa biexperter, boka möten, bygga bihotell, göra informations- och instruktionsfilmer och skriva debattinlägg. Att jobba med meningsfulla projekt som betyder något utanför klassrummets väggar innehåller många element som främjar lärandet. I ett annat projekt digitaliserade vi information om och foton på gamla torp och satte upp skyltar vid torpruinerna i skogen med qr-koder till filmer som eleverna gjort om torpen och livet där. 

Skrivandet är fortfarande centralt i min undervisning men med digitala verktyg har det muntliga fått mer utrymme och tyngd. Personliga digitala enheter innebär fler teckensystem för eleverna att visa sina kunskaper med och ett verktyg för att öva och redovisa muntlig framställning. 

Elevernas filmer och poddar visar ofta fler tecken på lärande och ger mig som lärare bättre möjligheter till differentiering, feedback, självvärdering och sambedömning. Bedömningen är dessutom i flera avseenden mer rättssäker än vid skriftliga inlämningar.

Verkliga mottagare höjer kvalitén 
Framsteg i Svenska har i dag runt 1000 publicerade inlägg och en stor del av dem är filmer. För mig är det numera otänkbart att inte ge eleverna möjligheten att publicera arbeten de är nöjda med. Förutom att det är viktigt för vår demokrati att elever blir goda producenter på nätet med kunskaper om lagar och etik och inte bara passiva konsumenter är min erfarenhet att kvalitén höjs när eleverna vet att det finns en extern mottagare. Vår blogg har också blivit en fantastisk lärresurs för många elever, inte bara på vår skola. 

I mina uppgifter strävar jag efter att öppna för personliga lösningar och att det finns ett tydligt format som passar för publicering. Förutom att publiceringen ger elevens arbete en betydelse även utanför klassrummet kan den också generera nya möten och erfarenheter för eleven. Som när språkintroeleven publicerade en dikt som prisades i en dikttävling eller den muslimske eleven som publicerade en intervju med en judisk elev och blev inbjuden till Nyhetsmorgon i TV4. 

Framtid med flera vägar att redovisa kunskaper 
Trots att förmågan att uttrycka sig multimodalt ses som en viktig framtidskompetens väger det skrivna ordet fortfarande tungt när det handlar om bedömning, inte minst i gymnasieskolan. Frågan är om det väger för tungt? 

Med de möjligheter digitala verktyg ger, borde inte eleverna oftare få redovisa sina kunskaper på fler sätt, särskilt i ämnen där skrivandet inte är ett krav? Det muntliga får inte reduceras till en sista chans för den som inte klarat det skriftliga provet. 

Dessutom ska vi förankra respekt för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter och då måste vi också möta eleverna i deras multimodala verklighet på nätet. Varje elev som sprider goda värderingar och står upp för demokratin på sina plattformar är ovärderlig och vi behöver ge dem möjlighet att öva på detta i skolan, också i skarpa situationer där publicering är målet.

Text och foto: Johan Sköld
På bilden: Språkintroelever på Forshagaakademin intervjuar författaren Arkan Asaad efter hans föreläsning på Värmlands Bokfestival 2019.

Lästips
Bloggen Framsteg i svenska, framstegisvenska.se
Den sociala dimensionen i onlinearbete, med Johan Sköld och Susanne Kjällander. Guldäpplets forskardialog (20-04-22)
Elever utvecklar berättandet och sitt språk, med Johan Sköld och Susanne Kjällander. Guldäpplets forskardialog (20-04-29)

Guldäpplets jubileumsbok, del 2: Framtid